ByggaE

Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Vi står inför en tuff utmaning som kräver krafttag på alla möjliga områden om vi ska lyckas med att nå EUs klimat- och energipolitiska miljömål om minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning till år 2020 respektive år 2050. Arbetet med att åstadkomma energieffektivare byggnader är en mycket viktig del i detta arbete. Det finns redan idag kunskap om hur man bygger energieffektiva byggnader. T ex kan energianvändningen i bostäder reduceras kraftigt, ja till och med halveras med befintlig känd teknik som tillämpas i så kallade passivhus. Självklart är det viktigt att jobba vidare med fortsatt utveckling av teknik för energieffektiva byggnader genom förbättring av byggnadsmaterial, byggnadskomponenter, byggnadskonstruktioner och byggteknik m m. Men det gäller också att sprida kunskap och teknik som redan finns idag så att den inte bara tillämpas i entusiastiska pilotprojekt utan även i de ”vanliga” byggprojekten.

För att lyckas i detta arbete krävs kvalitetssäkring och kompetensutveckling i hela byggbranschen. Motiven till detta är många men ett skäl är att det alltid innebär risker när ny kunskap börjar tillämpas. Särskilt när det sker i snabb takt och stor skala.

Genom att arbeta aktivt med kvalitetssäkring i hela byggprocessen, från kravformulering till färdigt hus, så minskar risken för fel och brister.

Syfte

Projektets syfte har varit att utveckla en metod för kvalitetssäkring av uppförandet av energieffektiva byggnader. Metoden ska säkerställa att byggnaden uppfyller de funktionskrav som definierats. Med väl formulerade funktionskrav och en kvalitetssäkrad byggprocess så ges mycket goda förutsättningar för att byggnaden blir energieffektiv samt får god innemiljö och beständiga konstruktionslösningar.

Genomförande

Med stöd från SBUF, LÅGAN, VGR samt SP-ZEB har SP utvecklat ByggaE-metoden. Projektet har genomförts enligt följande:

  1. Kritiska moment i byggprocessen identifierades (både byggnadstekniska och processtekniska).
  2. Kvalitetsstyrande rutiner och kontrollpunkter utformades, t ex för kommunikation mellan projektör och entreprenör.
  3. Mappstrukturen utvecklades.
  4. Checklistor och kontrollpunkter togs fram.

Identifiering av kritiska moment och arbetet med att finna lösningar på hur dessa kan undvikas har genomförts på följande sätt:

  • Personer med erfarenhet från projekt med så kallade lågenergihus intervjuades så som t ex byggherrar, projektledare, projektörer och byggentreprenörer.
  • Litteraturstudier inklusive studie av några befintliga kvalitetssäkringssystem.
  • Studie av några byggprojekt med energieffektivitet i fokus.

Arbetsmöten genomfördes med några projektgrupper respektive företag där synpunkter på metoden inhämtades samtidigt som vi fick en inblick i olika företags och projektorganisationers arbetssätt.